Brödrafolkens Podd

Det har varit val i Sverige, och i det här avsnittet - inspelat innan det slutliga resultatet blev klart - diskuterar vi det fler och fler har kommit att kalla "2018 II". Sossarna backar men kommer troligtvis ändå belönas, Liberalerna går inte att döda, SD äter skit och Roger Fredriksson äter ännu mer skit. På grund av tekniska begränsningar svarar ljudet i det här avsnittet inte riktigt upp mot vår redan ganska risiga standard, så det ber vi om ursäkt för.

Det är val i Sverige, och i detta något försenade avsnitt pratar vi om läget så som det var för en vecka sedan. Är Socialdemokraternas valreklam ett tecken på den yttersta domen? Kommer Liberalerna tillbaka in i riksdagen eller finns det rättvisa i universum? Och hur många kungar ligger begravda i eller nära Bergen? ...förlåt, vad var det där sista? Jo, vi pratar om kung Haralds begravning också, kanske det mest inaktuella vi någonsin lagt ut. Stämde något av det vi sa? Oklart, jag tänker inte gå in på NRK och titta.

Gharim begår inte majestätsbrott, Max hittar några norrmän som verkar göra det, och Albin konstaterar att den isländska regeringen har blivit ägd.

Efter ett svep över förrförra veckans mest relevanta nyheter undersöker vi alternativen för de som inte känner sig manade att rösta på något av de etablerade partierna. Det blir aborträtt, direktdemokrati, fler uttal av "dekolonial" än du kan föreställa dig, och så självklart den mest brännande frågan av alla: ska vi skicka ut innerstadsbarn till småskolor på landsbygden? Plus lite vallisterecensioner och en översikt över medielandskapet i det välkända nordiska landet Eswatini.

Max spår ond bråd död för den svenska arbetarrörelsen, Gharim tar å de grövsta avstånd från feodalismen, och Albin och hbtq-rörelsen förlåter LOs ordförande August Lindberg.

I veckans lite extra späckade avsnitt går vi igenom början av valrörelsen, och Max får chansen att prata om ett av sina favoritämnen: SD-topparnas oerhörda töntighet. Vi pratar också om namn, fisk, kristna ungdomars födseltal och begreppet Stormalmö.

Sommarhettan till trots är Brödrafolkens Podd tillbaka, och som vanligt pratar vi bara om de mest angelägna ämnena. Ghraim har till exempel tittat på fotboll, och Albin har (det här är ett direkt citat från vår gruppchatt) "hittat en smålänning". Till hans försvar hade han hittat en av världshistoriens smålänningar.

Albin har tatt sommerferie, så Ghraim og Max har nok en gang prøvd å avgjøre hva som er og ikke er progressive historiske krefter i et fiksjonelt univers. Denne gangen tar vi for oss The Elder Scrolls: Skyrim, og de ulike organisasjonene man kan bli medlem av.

Nå tilbake med 100% mindre kopirettighetsbrudd

I Albins frånvaro försöker Max och Ghraim på ett av de äldsta misstagen: att kombinera fotboll och politik. Tyvärr spelade vi in när gruppspelet fortfarande pågick, men det spelar ingen större roll eftersom vi knappt diskuterar något som hänt under själva matcherna. Sen blir det lite blekingsk lokalpolitik igen, och det visar sig att Karlshamns befolkning inte har blivit fullt så galna som vi trodde - det har däremot förvaltningsrätten.

Veckans avsnitt handlar i princip om två saker: sex och riksmarskalksämbetet. Troligtvis två ämnen som inte har kombinerats sedan Fersenska mordet, och förhoppningsvis aldrig mer igen. Dessutom allt ni någonsin velat veta om hönsen på Harpsund.

Vi pratar om världens normalaste tävling (fotbolls-VM), världens normalaste land (Paraguay), världens normalaste familj (Rubbestad), världens normalaste landskap (Dalsland), och världens normalaste regering (den danska). Ett normalt avsnitt, alltså.

Max pratar kollektivtrafik, Ghraim redogör för klansamhällena på Västlandets fjällsidor och Albin dricker gravöl för Kiruna. Detta kan vara det mest statistiskt genomsnittliga avsnittet vi någonsin gjort.

Ghraim säger sanningen om Göteborg, Albin har hittat Sveriges minst nationella nationalist, och Max konstaterar att arbetsmoralen i Riksdagen är ännu lägre än i brödrafolkens podd.

Max berättar om danskar som beter sig danskt mot afghaner, Ghraim berättar om norrmän som beter sig danskt mot pakistanier, och Albin berättar om svenskar som beter sig danskt mot danskar. Dessutom lanseras en helt ny vetenskap, det vill ni inte missa.

Ghraim lanserar konceptet Höyres Century of Humiliation, Albin ersätter den parlamentariska demokratin med parlamentarisk darwinism, och Max är så subversiv att hans bästa skämt blir bortklippt på grund av woke. Vi lägger även orimligt mycket tid på Ånge, en döende järnvägsknut i södra norrland utan någon som helst koppling till dagens olika ämnen.

De udda fåglarna börjar komma fram nu på vårkanten, och i veckans avsnitt pratar vi om tre av de... uddaste. Norges, och kanske världens, första kristdemokratiska transperson, den uteblivna schismen vid Örebrokonciliet, och så den eviga frågan: hur mycket Lars Boje är för mycket Lars Boje för Lars Boje-partiets förtroendevalda? Svaret kan komma att förvåna dig.

Ghraim måste erkänna att till och med Stavangerbor kan göra rätt, Albin måste erkänna att inte ens norska bönder kan vara bra och Max kommer till en insikt om när det är OK att mobba barn.

Vi pratar om valen i Danmark, men egentligen mest om Färöarna och Grönland. Ghraim hittar något nytt som egentligen är Norge, Max går igenom all roligt som hänt eller händer på färöarna, och Albin blir leds in i en elak fälla där han behöver klippa avsnittet själv för att slippa skämmas mer än vanligt för det han sagt.

Obs: som vanligt tar vi vår lilla tid att klippa, så det här avsnittet spelades in långt före det danska valet. Vi kommer ta det nästa vecka, sitt ner i båten.

I veckans avsnitt pratar vi lite om Pajala, men i övrigt mest om vårt första, och förhoppningsvis sista, exempel på den postmoderna subgenren "Sverigelöfte". Saker som aldrig kommer hända! Saker som redan har hänt! Lånord med folkpartistiska vibbar! Den politiska motsvarigheten till ensampoly! Det är nästan så man ångrar att Liberalerna kommer åka ur riksdagen i höst, det hade varit kul att se dem behöva omsätta något av detta i verklig politik.

Det har blivit nyval i Danmark, så vi tillbringar ungefär två tredjedelar av avsnittet med att i panik försöka prata om allt utom dansk politik. Bland annat konceptet skuldbroms, vilka myndigheter som är mest tacksamma att rappa om och vilka landskap som har starkast osttillverkningsvibbar. Sen blir det lite Danmark ändå, och vi konstaterar att det är oklart vad exakt det här skulle kunna resultera i. Ännu en timme ödslad med Brödrafolkens Podd.

Albin redogör för den senaste sannfinländarskandalen, som skiljer sig lite från de vi sett tidigare. Ghraim reflekterar än en gång över den svenska tvättmaskinsstalinismen, och Max kokar gröt. Kanske vårt mest Strömsökodade avsnitt hittills?

Max tror på kvinnor och säger sanningen om Nestor Kirchners fullständiga namn; Ghraim säger ja till doping och berättar om vilka Japaner som blivit och inte blivit ägda; och Albin orsakar dålig stämning och får sina bangers bortklippta.

Ghraim konstaterar att Bergensare och parlamentarism inte går ihop, Albin raljerar över människor han i stort är överäns med och ibland tom gillar, och sen upptäcker vi en ny svensk administrativ indelning att läsa högt om från wikipedia.

Veckans* huvudämne rör södra Sveriges ondaste kommun, men på vägen hinner vi prata magi och lunnefåglar och poddar vi hellre skulle vara med i.

*Förra veckans, Ghraim blev kidnappad från sitt hem i Caracas av Delta Force så klippningen dröjde lite.

I årets första avsnitt pratar vi om de nordiska val som vi har framför oss de kommande 12 månaderna. Och sen en helvetes massa andra saker med tvivelaktig relevans för veckans ämne.

I årets sista avsnitt (som spelades in före jul) går vi igenom Sveriges mest och minst woke-a kommuner, ännu en svajig gästskribent i Flamman, och vem som egentligen är i stånd till att tillvarata det nepalesiska proletariatets revolutionära potential. Ett ganska klassiskt avsnitt av Nordens enda barnfria vänsterpodd, med andra ord.

Ghraim efterfrågar roligare finnar, Albin firar norges enda antifascist, och Max får prata om tåg men på ett sätt som inte gör honom glad.

Det där vi sa om att göra detta på regelbunden basis? Det kan ha varit lögn, eller åtminstone överdrift. Hur som helst, vårt andra nedslag i Nordens kulturhistoria är Gunnar Staalesens deckarklassiker, och kanske den mest lästa bergensskildringen någonsin: serien om Varg Veum. Mer specifikt pratar vi om den andra boken i serien, "Din til døden": Max har läst den ganska bra boken och konstaterat att den är otroligt bra på att skildra en specifik plats i en specifik tid. Albin och Ghraim har sett filmen och konstaterat att den inte är det. Dessutom kriminalromanens tre perioder, män som är Polens parlament, den tomma påvestolen (det var ett tag sen vi spelade in) och spårvagnssträckningar i Bergen före 1965.

Norska småpartier, svensk ufologi och ren socialdemokrati, oh my! På vägen behöver Ghraim förklara grundläggande norsk konstitutionell rätt, Max råkar avslöja vad som är en för honom acceptabel mängd nazism, och Albin fullbordar sin transition till att bli Göran Greider.

TLDR: Spotify hotade oss med upphovsrättsfängelse, en hel del avsnitt behövdes plockas ner tills vi kan klippa bort det som godtyckligt flaggats som ej tillåtet.

Finland har (med unntak av Åland) hatt kommunevalg og (med unntak av Åland og Helsingfors) velferdsområdevalg. Vi kommer inneom dette temaet et par ganger, men hovedsaklig snakker vi om presidentvalget i 2018, hvordan Finlands kommunegrenser burde se ut, og hva velferdsområdene burde hete. Vi avslutter med å undersøke polske(?) Kristdemokrater i Utsjoki kommune. Vi vet ikke hva de smugler, eller hvor, men noe er det.

Outro: Den karelo-finske sosialistiske sovjetrepublikks hymne